Kompressionsstrumpor när, varför och hur de används

Kompressionsstrumpor är mer än bara tajta strumpor. De är ett medicinskt hjälpmedel som kan minska svullnad, förebygga blodproppar och ge benen bättre ork under dagen. Rätt använda kan de göra stor skillnad för personer med venösa problem, för den som står eller sitter mycket, och för äldre med trötta, tunga ben.

En kompressionsstrumpa är konstruerad för att ge högst tryck vid ankeln och gradvis mindre tryck upp mot knät eller låret. Denna tryckskillnad hjälper blodet att pressas tillbaka upp mot hjärtat, vilket avlastar venerna i benen. För att få effekt behöver strumpan ha rätt storlek, rätt kompressionsklass och användas på rätt sätt.

Vad kompressionsstrumpor är bra för

Enkelt uttryckt hjälper kompressionsstrumpor benens blodcirkulation. De kan:

minska svullnad i fötter och underben
lindra känslan av tunga, värkande eller rastlösa ben
förebygga blodproppar vid stillasittande eller efter operation
stödja vid åderbråck och venös insufficiens

När venernas klaffar i benen inte sluter tätt, rinner blodet delvis tillbaka nedåt. Venerna blir överfyllda, trycket ökar och benet kan svullna. Kompressionen runt underbenet fungerar då som ett yttre stöd som hjälper venerna att hålla formen och leder blodet i rätt riktning.

Många använder också kompressionsstrumpor i förebyggande syfte. Det gäller till exempel:

personer som står upp större delen av arbetsdagen
personer som sitter mycket, till exempel vid kontorsjobb eller långresor
gravida, där den ökade blodvolymen och trycket i buken belastar benens vener
äldre med nedsatt rörlighet och tendens till svullnad

För den som redan har utvecklade åderbråck eller venösa bensår kan kompression vara en nyckelbehandling. Där bör dock val av kompressionsklass alltid ske i samråd med vårdpersonal, eftersom för högt eller felaktigt tryck kan bli obehagligt och i vissa fall olämpligt.

Olika typer och kompressionsklasser

Kompressionsstrumpor finns i flera varianter: knästrumpor, lårstrumpor och strumpbyxor. Vilken längd som passar beror främst på var problemen sitter. Svullnad som stannar vid underbenet klarar sig oftast bra med en knästrumpa, medan problem högre upp kan kräva lårstrumpa eller strumpbyxa.

Trycket delas in i kompressionsklasser. De vanligaste i vardaglig användning är:

Kompressionsklass 1 (Ccl 1) lätt kompression. Passar ofta för trötta ben, tidiga åderbråck, lätt svullnad och förebyggande bruk vid längre resor eller mycket stående arbete.
Kompressionsklass 2 (Ccl 2) medelhög kompression. Används vid mer uttalade åderbråck, efter vissa operationer, vid mer uttalad venös insufficiens eller efter blodpropp, vanligtvis på ordination från sjukvården.

Utöver dessa finns antitrombosstrumpor, som ofta används i samband med operation eller längre vårdtid i säng. De är utformade för att minska risken för blodpropp när personen rör sig väldigt lite. Dessa ska alltid väljas enligt vårdens rekommendationer.

För många räcker en klass 1-strumpa för vardagsbruk. Den ger stöd utan att kännas alltför stram, och är ofta ett bra första steg för den som märker att benen svullnar på eftermiddagen eller känns onormalt tunga efter jobbet. Vid tydigare besvär, sår eller tidigare proppar bör läkare eller sjuksköterska involveras innan starkare kompression väljs.

Material och design varierar också. Det finns diskreta, tunna modeller som liknar vanliga nylonstrumpor, mer robusta vardagsstrumpor, samt varianter i ull för den som lätt fryser om fötterna. För många spelar utseendet roll, inte minst om strumporna ska bäras dagligen. Dagens modeller är ofta betydligt mer diskreta än äldre varianter.

Så använder man kompressionsstrumpor i vardagen

Effekten avgörs inte bara av vilken strumpa som väljs, utan också av hur den används. Några grundprinciper brukar lyftas fram inom vården:

Strumpan ska tas på på morgonen, innan benen hunnit svullna upp.
Den ska sitta slätt mot huden, utan veck eller rullade kanter som skär in.
Strumpan bör användas under den del av dagen då benen belastas mest, ofta från morgon till kväll.

En vanlig utmaning är själva påtagningen. Kompressionsstrumpor är, av naturliga skäl, tighta. För personer med artros, nedsatt handstyrka eller begränsad rörlighet i höfter och knän kan det bli svårt att både nå ned och dra upp strumpan jämnt. Här kan olika hjälpmedel för kompressionsstrumpor göra stor skillnad, till exempel:

strumppådragare där strumpan träs på ett stativ som sedan förs över foten
glidsockor i hal material som minskar friktionen mot huden
påtagningshandskar som ger bättre grepp och skyddar strumpan från naggar och drag

Rätt storlek är avgörande. En för liten strumpa blir svår att ta på och kan ge för högt, ojämnt tryck. En för stor strumpa halkar ned, veckar sig och ger otillräcklig kompression. Mått tas vanligtvis runt ankeln och vadens eller lårens omkrets, samt benets längd.

Många får hjälp med utprovning hos sjukgymnast, distriktssköterska eller i en välsorterad sjukvårdsbutik. Det kan vara klokt vid första köpet, särskilt om kompressionsklass 2 är aktuell eller om benen har kraftigare svullnad.

För att strumporna ska hålla längre behöver de skötas noggrant. Vanligen rekommenderas daglig tvätt, antingen för hand eller i maskin på skonsamt program, i tvättpåse. Tvätten återställer kompressionen i materialet och avlägsnar hudfett som annars kan bryta ned elastiska fibrer över tid.

Mot slutet av artikeln kan det vara värt att poängtera att kompression sällan är en snabbfix, utan en långsiktig strategi. Många upplever tydlig skillnad redan efter några dagar, men bäst effekt nås när strumporna används konsekvent. För personer med kroniska venösa besvär kan livslång användning rekommenderas.

För den som vill prova kompressionsstrumpor eller behöver komplettera sina befintliga finns ett brett sortiment av kompressionsklass 1 och 2, antitrombosstrumpor, stödstrumpor samt hjälpmedel hos svbutik.se. Där kan användare hitta produkter anpassade både för vardag, arbete, resa och mer medicinska behov.